Har precis landat i soffan med datorn i knät, tända ljus och min Lina i telefon och ska strax springa upp och hämta min ben&jerrie som väntar i frysen, hur härlig söndagskväll egentligen? Är faktiskt några utav dom första söndagarna jag inte har söndagsångest.. Men det kanske är för att jag har en så himla bra vecka framför mig nu!

 

Tidigare idag var jag på Torp och fick med mig en hel del saker hem, har gjort en slags haul-video som jag hoppas få upp idag, var iallafall riktigt nöjd med mina köp och dom var välbehövliga också för en gångs skull. 

Fick sedan ett sms av Hassans gamla fodervärd att dom var vägarna förbi Trollhättan och då kom dom förbi en sväng och kikade på när jag red och pussade på Hassan efter att inte sett honom på snart två år. Förstår verkligen att dom saknar honom, han är svår att inte sakna faktiskt.. 

 

Därför körde jag inte NH idag utan det fick bli lite lätt dressyr när dom skulle kolla också, han gick fint men lite trött och slängig med huvudet. Var ändå nöjd och passet gick okej, eller med andra ord bra. 

 

Håller också på att planera ett projekt som kommer bli av med två andra tjejer, är galet taggad på det och jag hoppas det går vägen till alla procent. Ni kanske blir lite trött på mig, men det här kommer bli riktigt kul. Avslöjar det när allt är spikat och klart vilket nog tar ett litet tag till. 

Ska fortsätta skriva lite inlägg och snacka med Lina nu, så hoppas jag ni haft en bra söndag och bra vecka. 

Godmorgon favoriter ♥

Söndag idag och helgen har gått alldeles för fort, redan skola igen? Känner jag mest just nu. Och jag har gått ungefär två veckor i skolan och redan så trött på det, good work. 

Idag ska jag i vilket fall som helst ta vara på min lediga söndag och njuta. Om en stund ska jag och pappa åka in till Hööks, jag ska köpa mig ett par till ridbyxor, likadana som mina röda fast nu i en annan färg. Sedan ska jag även köpa ett par nya tömkörningslinor då mina är way för korta. Det är dagens prioriterade inköp men tänkte även kolla på ett par stigbygelskydd också. Behöver som ni hör lite nytt till Hassan nu och därför passade det bra en lite kall och små regnig söndag som denna.

I eftermiddag ska även stallet fixas och Hassan motioneras. Ska dock inte rida idag utan det får bli antingen tömkörning eller lite NH löst i ridhuset och bus.

 

Hoppas ni får en super söndag, ta hand om er själva eller unna er med en ben&jerry ikväll, det ska iallafall jag göra med lite tända ljus och ansiktsmask. Livet är för kort för att vänta tills dagen efter, remember that. 

När man har en allra bästavän man kan prata med allt om, som vet alla ens problem och alla ens framgångar. Som torkat ens tårar när livet svikit och skrattat tillsammans när livet leker. Som är den man skapat mest minnen med och pratat mest timmar med i telefon, det är värdefullt och viktigt att komma ihåg.

Att lära känna någon på internet, snacka på facebook och läsa varandras bloggar till att vara ens bästabästavän ett år senare.

Världens finaste vän, jag älskar dig ♥

 

Det handlar om att kunna sätta sig upp i snöstorm på vintern, det handlar om att spendera sina fredagskvällar med en grep och ska mocka, istället för en fest med kompisarna, det handlar om att kunna riskera allt för sin häst, krossa kompisars hjärtan eller bryta dina största drömmar och mål för din häst, det handlar om att kunna skita fullständigt i skolan för sin häst, det handlar bara om att ge ALLT för sin häst. Att stå vid sin bästaväns sida i alla lägen och alltid stå upp för det.

 

Jag är beredd på att alltid i alla lägen offra allt jag har och äger för Hassan, han är den bästa jag vet på jordklotet och jag skulle aldrig sätta hans säkerhet eller hälsa efter något. Han går ALLTID först, vad det än gäller, när det än gäller. 

Det finns ingen som någonsin skulle kunna ta hans plats, han är den som ligger först hos mig. Även före mina föräldrar, min familj, före pojkvän och vänner. För jag vet att vad jag än väljer, kommer jag alltid ha en axel att luta mig mot. Jag kommer alltid kunna sätta mig hos honom och gråta tills hela han är blöt av mina tårar och jag kommer alltid kunna vika mig av skratt med honom, ett djur. Sålänge han finns iallafall.

 

Den här hästen är inte bara en häst, han är den som fångat mitt hjärta och valt mig framför alla andra människor, den han helst går till om två stycken skulle ropa på honom och jag kan aldrig någonsin tacka honom för hur han är. 

Såklart vi har våra stunder, jag kan hata honom, gråta för han inte lyssnar, han kan vara dunder sur på mig och jag på honom. Men oavsett vad, så kommer han alltid vara den viktigaste på den här jorden för mig. 

För er är han bara en helt vanlig häst, för mig, är han mitt liv. Min medecin genom livet. 

 

Jag vill bara att ni ska förstå hur mycket han betyder för mig, vem han är, hur han är och att jag aldrig skulle vija skada honom. Att han inte bara är Hassan, han är den mest godhjärtade varelse jag vet om och jag önska han kunde vara min tills jag tar mitt sista andetag. 

Det kommer bli så FRUKTANSVÄRT svårt ut honom, utan han som alltid hjälpt mig upp från botten i alla lägen, han som har lärt mig att få torka tårarna och komma tillbaka starkare än någonsin. 

 

Om jag hade fått prata med honom, säga en mening till honom, hade jag sagt "jag älskar dig mest på den här jorden" och att han kunde förstå det. 

Men nu kan han inte det och det ända jag kan göra är att försöka visa honom att han är min nummer ett, att jag älskar honom mest på jordklotet och att jag alltid kommer ta ett skott för honom. 

Är inte lördagar fruktansvärt mysigt? Att vakna utvilad, veta att det inte är någon skola, kunna ligga i sängen hela dagen eller ta ett varmt bad, blogga mycket och äta god mat. Jag tycker lördagar slår alla dagar i veckan, faktiskt. 

Och precis det jag beskrev här uppe, ska jag göra idag. Även ta lite bilder med systemkameran och stallet, såklart. 

 

Iallafall, godmorgon! Hur mår ni? Jag mår väldigt bra, är så himla lycklig och nu är jag sådär på toppen av hur fett jag tycker det är att leva. Har dock dragit på mig en dunderförkylning och fortfarande muskelbristning i mitt lår som blir allt värre, men förutom det, rullar det på. 

Idag är det kallt, regnigt och blöt inprincip överallt. Har ridit ut mycket det senaste för att få koppla av och ha roligt ute, men inför nästa vecka väntas en tuff träningsvecka för oss. Har en hoppträning på måndag, dressyrträning på tisdag och däremellan trimpass alone, så nu är det bra att vara utvilad och gått och mysridit i skogen för att vara back on track nästa vecka så idag ska jag trimma lite dressyr i ridhuset, hade gärna ridit ut idag igen men vill varken blöta ner mig eller honom i spöregnet och bli kalla, då tror jag tillochmed han föredrar ett skönt ridhus före det. 

 

Ska leta upp lite dressyrövningar från Hippson, blogga ett par inlägg och sedan ta tag i stallet. Trots min förkylning och sträckning så är jag alive och redo att starta lördagen. Inlägg rulllar och jag hoppas ni får världens bästa lördag. 

Sitter hemma i soffan med lite godis i en skål framför mig, myskläder på och datorn i knät, en fredagkväll och det är helg, så himla härligt! 

Har haft en väldigt lång vecka, mycket saker i skolan och långa dagar, träningar och matcher plus Hassan så jag känner mig lagom glad att få helg, sova ut och pusta ut framför allt och ladda inför nästa vecka. Jäääklar vad mycket jag har att göra nästa vecka, men nu ska jag bara fokusera på helg och att få trappa ner lite. 

 

Idag red jag Hassan efter skolan och jag måste bara säga att det var så himla mysigt, red ut med pappa gåendes bredvid. Blev en runda förbi järnvägen och på våran grusväg på säkert en mil och mycket fint runtomkring att kolla på, massor med galopp i full fart på vägarna och världens gladaste ponny, under hela ritten. Älskade ponny! Så härligt att få sitta på han jag älskar mest i full fart en fredagskväll ♥

Nu ska jag stänga av datorn och kolla på en film med pappa och mysa, utan en massa tänk på sociala medier, blogg och allt vad som har med det att göra, fastän att det är grymt roligt. Koppla av och äta godis, så vi hörs helt enkelt imorgon. Med bra uppdatering dessutom, kika in då igen!

Dessa låtar här över, ligger högst upp på min favoritlåt-lista. Tycker verkligen ni borde lyssna på någon av dessa, eller varför inte alla? GRYMMA!

Vad är det allra bästa med Hassan om du bara får välja EN grej? Den här frågan är såå himla svår, har fått den många gånger och jag vet verkligen inte. Men måste jag säga något, säger jag hans personlighet. 

Topp 10 bästa bloggarna enligt dig? Kommer ett inlägg på det!

Bästa mascaran? The telescopic mascara ifrån Loreal Paris, fasen vad bra den är!!

Vad tycker du om sådana som är väldigt utseendefixerade? Är ditt utseende viktigt för dig? Jag tycker man borde vara nöjd med sig själv och hur man ser ut, det ska inte behövas massor med smink och snygga kläder varje dag. Enligt mig är det SÅ mycket bättre att inte vara utseendefixerad alls, var dig själv och det löser det mesta. Jag tycker att min utseende är viktigt ja, jag vill ha lite smink och fina kläder och jag vill se bra ut, för att känna mig nöjd. Men jag kan också komma till skolan i mjukis byxor och håret i en bulle, liksom.

Vad gillar du mest med att blogga? Alla fina kommentarer och läsare, helt klart. Är man på botten kan ni läsare verkligen få upp en till toppen, ni är helgrymma!

Favorit inlägg att skriva? Åsikter och om kärlek, band och respekt till hästarna!

Vad tycker du om din skola? Hur är klimatet? Trivs du? Jag bokstavligtalat, ÄLSKAR min skola. Den är väldigt frihetsrelaterad och man får göra mycket själv, vi får egna datorer och hemlagad mat samma dag. Klimatet är bra, inte mycket mobbning heller och lärare och elever är trevlig, det tycker jag är viktigt. Fridaskolorna är riktigt bra enligt mig och jag trivs super bra. För en gångsskull är det ibland kul att gå till skolan vilket det inte alls var på vår gamla skola.

Bästa vänner? Lina, Ebba och Alexandra i allra första hand, sedan även Tilda och Ella och några andra underbara tjejer, dom vet vilka dom är!

Roligaste minnet? Ingen blekaste aning, faktiskt!

Sämsta minnet? Förmodligen när jag ramlade och slog i huvudet i ett berg, skadade hela ansiktet och ramlade i vattnet, inte så kul.

Vad saknade du mest när du inte bloggade? Jag saknade att få sitta på kvällarna, skriva ut allt jag ville säga till er, skriva åsikter och skapa diskussioner. Få skryta om dom grymma passen med Hassan och gråta tillsammans med er över dom dåliga passen, allt sådant liksom.

Vad fick dig att dra igång bloggen igen? :D Att jag saknade det så mycket som jag skrev över, såg hur bra alla bloggar gick och jag blev bara helt plötsligt så sugen på bloggen och bloggvärlden igen. Nu är jag här för att stanna, BOOM!

Favorit affär? Hästrelaterat, hööks och Skara hästsport. Annars bikbok eller något sådant tror jag.

Nu har jag näst intill bestämt mig. Jag vill jobba med hästar i framtiden, det är precis det jag vill. Framtiden har så himla mycket att ge tror jag och min framtid kommer vara hästar till 99%, det är jag nästan säker på. 

Här, här, här, här eller här. 

 

Klicka på länken, det kanske är just din blogg? Den här gången har jag länkat bloggar jag aldrig länkat innan, så har jag inte gjort det, kan det vara din!

Nu är jag äntligen hemma igen, efter en lång dag. Vi hade frilufsdag i skolan idag, cyklade först och främst över en mil, vilket var såhääär jobbigt. Mina ben var slime efter och jag andades som om jag inte kunde göra något annat. Det andra vi gjorde var att plocka svamp, leka lekar och gå på tipspromenad, spela fotobll och däremellan äta mycket. Tyckte det kändes som att det ända vi gjorde var att äta och fika, men jag klagar inte på det. Var en lång dag där, mellan 10-18. Så en skoldag som var dubbelt så lång, men som faktiskt blev rolig.

Pappa fick hämta mig lite tidigare då jag skulle på match, fort på med matchkläder och en tuff match. Puuh vad jobbigt, men nu är dagen över och jag får äntligen lägga mig i sängen, blogga och med myskläder.

Har rört mig hela dagen och nu är mina ben spaghetti och ont har jag också i mina baklår. 

Pappa tog stallet idag och lillkillen vilade, en välförtjänt vila för han har gått så himla himla bra nu det senaste.

 

Så nu ska jag titta vidare lite på datorn, fixa iordning mig och sedan sova. Mina ögonlock känns himla tunga och klockan är inte ens tio, men det kan vara skönt att lägga sådär tidigt ibland. Hoppas ni haft en super onsdag, så hörs vi imorgon. Då kommer ett inlägg blandannat om min framtid och ett inlägg där jag länkar fem av era bloggar, håll utkik!

Det finns en tjej på den här jorden, som jag har fått äran att få kalla min bästa vän.  Det finns MÅNGA jag någon gång kallat bästa vän, men hon är annorlunda. Ebba. 

 

Vi har minnen inte många har med varandra, tror faktiskt vi gjort det mesta två energifyllda tonåringar brukar göra.

Hon vet hur jag ser ut med smink i hela ansiktet, hon vet hur jag ser ut när jag går med håret i en rufs, nyvaken och hela jag ser ut som ett lik. Hon vet allt om mig.

Vad jag är, hur jag är, vad jag gjort, hur jag skrattar, hur jag pratar, hur jag springer och går, hur jag åker pulka, hur jag cyklar. Hon vet nog nästintill precis allt. Och jag är så glad för att hon vet allt om mig, alla mina dumma misstag men ändå alltid stått upp vid min sida, i alla lägen. Det känns så fantastiskt att veta att någon som vet så mycket om mig fortfarande väljer mig, hur jag än är eller ser ut.

 

Vi är så fruktansvärt lika varandra. Inte med hur vi ser ut, men hur vi är. Vi skrattar åt samma skämt och kommer på samma galna ideér, det tror jag har gjort att vi kommit så nära varandra. 

Dom stunderna att bara få se henne glad gör mig glad. Vi kan gråta i varandras famnar eller skratta så vi viker oss men oavsett vad, ändå alltid älskar jag henne. Inte bara för att hon är hon, utan för vad hon gör med mig. 

 

Hur tror ni det känns när den tjejen man alltid stått närmast flyttar till andra sidan jorden? Hur tror ni det känns att veta att man inte får krama om varandra och skratta tillsammans på ett långt tag, att veta att nu är hon inte här. Hon är inte här med mig, hemma i Trollhättan. 

När jag fick reda på att hon skulle flytta till Kina, bröt jag ihop. Inte direkt, för jag fattade inte. Och inte heller på flera veckor, tills den dagen jag var tvungen att krama henne hejdå. Det var så fruktansvärt jobbigt för mig att se henne gråta, för att vi inte kommer kunna träffas. Det var så jobbigt för mig, i flera dagar efteråt. Och det är det fortfarande, kan jag lova. 

Att komma till skolan och veta att nu är inte hon där. min bästavän, nu sitter hon inte bredvid mig varje lektion längre. Hon satt inte där bredvid mig, det skar i hjärtat. 

Jag vet så väl att hon har det bra, men det finns inget jobbigare än att inte få träffa henne. Hur lång distans det än är imellan oss, kommer hon alltid vara min bättre halva. 

 

Men det här inlägget vill jag bara visa henne att trots att hon är långt ifrån mig, så finns jag vid hennes sida i alla lägen och att det faktiskt är möjligt, att ha sin bästa vän på andra sidan jorden. 

Om några få månader ska jag åka till Kina och hälsa på henne och det kommer bli SÅ härligt, tänk att få krama om sin bättre hälft efter att inte sett varandra på säkert ett halv år, jag längtar, kan jag lova.

 

Så jag vill bara säga det att ta vara på tiden med era vänner, för en dag kommer den där man måste säga hejdå. Om det så är för att personen ska flytta eller för att den inte längre finns, ta vara på dom. För jag VET känslan hur det är att inte längre ha sin bästavän tio minuter hemifrån. När jag skriver det här, forsar mina tårar ned längs kinderna. Jag saknar henne SÅ himla mycket, hade gjort vad som helst för att få krama om henne idag. Nu får jag nöja mig med långa samtal och snapchat`s på dagarna..

 

Jag älskar dig, min favorit ♥ 

 

 

Godkväll på er, favoriter ♥ Har nästintill precis klivit innan för dörren då jag precis varit i stallet, har varit super mysigt och jag känner hur hjärtat slår lite snabbare när jag får spendera tiden med min jordklotsfavorit, skulle spenderat varje sekund med honom om jag fick, tänk om det vore så.. älskade vän. 

 

Red iallafall ut bara vi två idag, i solnedgången och det var sååå himla mysigt. Känns ännu bättre när han inte gör något dumt alls, lyssnar på alla hjälper och kommandon och gör det jag ber honom om med glädje. Red till sandvägen och konditionstränade, galopperade i säkert tio minuter i full fart, utan att stanna. Blev sex-sju vänder på den långa sandvägen och han var så glad. Dock blev han väldigt trött i slutet och jag fick driva som satan för att få honom ens orka trava av sig efter, men det ska vi lägga tid på i höst. Få upp flås och kondition och på SÅ sätt, kunna bygga muskler efter ork. 

 

Imorgon har vi någon friluftsdag i skolan, ska vara i skolan redan vid åtta och sedan cykla runt två-tre mil. Och, spendera en hel dag i naturen fram tills sex på kvällen, är lagom trött på skolan när vi fick reda på det men jag ska försöka hålla mungiporna uppe, fast jag hellre hade suttit på Hassans rygg. 

Ska ta lite att äta, packa tills imorgon och sedan sova. Måste kliva upp vid sex om inte tidigare för att hinna då jag tar lång tid på mig på morgonen, men det blir nog bra i vilket fall som helst. 

Hoppas ni har haft en super tisdag, jag har haft en grym tisdag och jag hoppas veckan flyter nu. Puss och godnatt på er!

 

Är inte det en mening som man hör och ser överallt? Man älskar en kompis efter en dag, man älskar sin häst efter en vecka tillsammans, man älskar det och den utan att ha lärt känna vad det är man älskar. Jag tycker det ordet slängs ut alldeles för ofta. 

Det tar inte en dag att börja älska någon. Det krävs tid tillsammans, man behöver få skapa minnen, få lära känna varandra.

Visst, man säger att man älskar den och den kompisen mest i världen, det har jag också gjort. 

Jag tror vi tar "jag älskar dig" som en mening utan någon mening, liksom. Hur mycket jag än säger att jag älskar den och den, så är det inte så. För man älskar inte någon bara sådär. 

 

Det var från och med idag när jag läste det HÄR inlägget, som jag börjar inse att den meningen inte bara är något man säger, eller något man säger efter en dag tillsammans. 

 

Jo, det finns ett par stycken jag älskar. Väldigt mycket faktiskt. 

Men det ÄR skillnad på att älska någon och gilla någon jäkligt mycket. Jag gillar vissa av mina närmaste vänner SÅ mycket, men jag har inte känt dom såpass länge för att kunna säga att fasen, hon älskar jag.

Det finns MÅNGA jag har känt hela mitt liv, men fortfarande inte älskar, inte på riktigt. 

 

Sedan kommer vi till Hassan, han jag faktiskt, med sanningen i ordet, älskar mest på den här jorden. För det är sant. Det är på riktigt, det är äkta kärlek jag vill ge den här hästen. Han är bättre än alla jag vet om. Han är bättre än mina föräldrar, han är bättre än mina allra närmaste vänner, han är bättre än alla djur. Trots att han aldrig sagt ett ord till mig.

Jag älskar honom så det gör ont i mig, hela jag bubblar utifrån mitt högsta hårstrå till mina tår. Tappar han en sko kan jag börja gråta, för det kan ju göra ont på honom. Om någon ens gör någonting jag inte tycker om mot honom börjar jag störtgråta. Jag gråter nästan aldrig, men han är så otroligt värdefull för mig, han betyder mer än något annat på jorden och jag vet aldrig hur jag ska kunna tacka honom för allt han gör för mig heller. 

 

Men det är han och några få till jag älskar ifrån hjärtat, sådär fruktansvärt mycket. Men vart jag nu vill komma med det här inlägget är att det inte bara är tre stycken ord man säger till var och varann kompis. Det är äkta, och det krävs tid att veta att man älskar någon på riktigt. Värt att tänka på?

 

 

 

Idag är det bara jobbigt på morgonen, det är kallt och jag fryser både inne och ute och såklart är jag galet trött. Är så mycket tröttare idag än dom andra dagarna och igår la jag mig ändå tidigare, lyckat haha.

Hade tänk cykla men unnar mig själv och åker buss, får ha anledningen att jag är trött Idag, hehe. 

 

Ska sluta babbla och dra igång dagen, först ska en skoldag avklaras fram tills tre, med helt okej lektioner. Sedan åker jag hem och vänder innan stallet, ska rida ut Hassan en sväng utan krav. Alla gångarter men ändå inte mycket krav eller arbeta på formen. 

Mer ska jag inte göra ikväll, lägga mig tidigt och blogga. Men jag hoppas ni får en bra tisdag så ska jag försöka göra min så bra som möjligt också.

 

 

 

Sitter hemma i min säng, med mugiporna upp till ögonen och jag är bara SÅ glad. Kom precis hem från stallet och red ett dressyrpass på Hassan, tror nästan det kom lite glädjetårar under passet i slutet. Han var så jävla fin. Det var heeelt insane, han har aldrig någonsin gått så bra som han gjorde idag. Tog alla kommandon perfekt, lyssnade på både gas och broms så fort jag smacka eller tog i tygeln. Red igenom ett program två gånger, han satte det så bra. Har haft problem med både ökade traven, serpentinerna med skritt och galoppvolterna. Men idag var problemen som bortblåsta, inget gick fel och den ökade traven var otrolig. Min tränare och hennes mamma satt också i ridhuset och vi fick så mycket beröm över oss. Behövde näsintill inte röra på tygeln och huvudet var i en korrekt form, i alla gångarter rakt igenom. 

 

Kan inte förstå att jag äger den här ponnyn, faktiskt. Nu är det VI som kan, dressyren låter oss visa vårt allra bästa och jag är himla nöjd över honom, och stolt, såklart. 

Var så in love med honom efter så han både fick en lång avborstning, stretching i alla benen och liniment på benen, för att hålla honom varm om musklerna. Som pricken över i:et en massa pussar och godis. 

Fan, min jordklotsfavorit, VAD han är bra alltså. 

 

Vem kunde tro att vårat allra bästa dressyrpass någonsin var en kall måndag kväll där ögonen var slappa så trött jag var, men kämpar man och vill nå sitt yttersta, då går det vid alla tillfällen! ♥ En gammal bild från förra hösten.

Har du blivit liksom retad eller liksom kränkt någon gång? Nej, inte vad jag kan komma ihåg och aldrig mobbad heller vilket jag är väldigt tacksam för, men tycker så synd om dom som blivit det och ingen förtjänar det.

Varför har du inte Hassan och Fredman på samma ställe? För att Fredman inte är helt min och därför står han hos ägaren som står på pappret på honom och sedan är det väldigt dyrt där jag står med Hassan och det vore för dyrt att ha båda hästarna där, tyvärr.

Skulle du kunna ha bloggpartner? Asså en blogg du har gemensamt med någon annan? Just i nuläget vet jag inte. Det måste kännas 100% rätt om det ska gå och jag vill ha mycket information om person jag skulle blogga med. Men heter man Lina Ericson Stahlin så ingen tvekan om att jag skulle kunna ha det. Saknar våran bloggtid tillsammans väldigt mycket!

Tycker du om att matcha dina outfits? Ja, jag tycker det är superkul att matcha, men inte något dödsviktigt. Men jag matchar nästan alltid mina outfits med någonting. Jag känner mig bättre på att rida när jag får matcha och känna sig lite snygg, men det är väll förmodligen något man bara inbillar sig. 

Hur gick det till när du valde att inte satsa så mycket med Hassan alltså att inte tävla och sådant? Efter en pay&jump som inte alls gick bra kände jag att det inte finns någonting vi kan ge på hoppbanan, vi hade inte ens kul då. Allt var bara press och det gick inte. Han fick vila från hoppningen och jag började kolla lite på hans gamla dressyrresultat, vi fick en av våra största framgångar någonsin i dressyren och jag testade att rida igenom ett program några gångar, han satte det. Jag fastnade mer för dressyren och vi utvecklades, där emellan hoppade jag inte alls mycket och en kväll bestämde jag mig för att lyssna på min bästavän, ville inte han hopptävla så ville han inte. Och där med ville inte jag heller längre. Dressyren gick ännu bättre och jag fick en tanke att testa satsa på dressyren, det är något utav mina bästa beslut och jag är så glad över att jag kan ta steget från någonting jag gillar att göra, hopptävla, och lyssna på den värdefullaste jag har, låta honom få bestämma och vi är glada båda två av vad vi gör nu. 

 

Godmorgon! Sovit gott? Det har jag, dom ytterst få timmarna jag sov inatt. La mig alldeles för sent för att gå upp så tidigt som jag gör. Nu är det ny vecka och jag känner mig redan utmattad, skolan tar död på mig alltså. Inte själva skolan, men att behöva gå upp tidigt, uuusch. 

 

Idag ska ska en ganska lång skoldag avklaras, 8.30 till 15.00, sedan ska jag försöka träna fotboll idag då mitt lår blivit bättre, jag ska även rida Hassan idag. Har inte riktigt bestämt mig vad jag ska göra än, men det återstår att se ikväll. 

Nu måste jag stänga av så jag hinner till bussen utan att springa som en galning dit, två tidsinställda kommer lite senare och även ett par live, såklart. 

Efter att bloggen dragit igång nu igen tänkte jag att det skulle passa perfekt med en frågestund såhär nu inför hösten och bloggen igen. 

Du kanske undrar något om Hassan? Eller varför inte om mig? Om jag har någon pojkvän? Ni kan fråga vad ni vill inprincip denna gången och jag ska svara väldigt, väldigt ärligt. Även på lite mer privat frågor om mitt liv, fast ändå inte för privat. Ni vet hur detta går till och jag behöver inte förklara för er, fråga på och jag kommer svara på alla nästintill era frågor denna gången. 

Det här med att dricka sig full, röka tjugo ciggaretter om dagen och skita fullständigt i skolan är ju bara SÅ löjligt. 

Spelar ingen roll om hur gammal man är om man inte är 18 år gammal. Är man det så fine, men under 18 år och det är så jävla löjligt. 

 

Detta handlar så mycket om dessa grupptryck. För testar man inte när alla andra testar är man feg. Vi måste lära oss att stå emot trycket om att man måste göra det bara för att alla andra gör det. 

 

Jag har väldigt lätt för att stå emot grupptryck, jag bryr mig inte ett dugg om vad dom andra gör eller tycker. För jag kommer ALDRIG göra någonting jag sjäv inte vill, för att riskera att bli kallad feg. 

Sedan har jag aldrig, seriöst ALDRIG druckit alkohol, rökt eller någoting sådant liknande, jag har aldrig skitit i skolan, jag har aldrig skärt mig för att jag mår dåligt. jag har stått emot när alla andra inte gjort och det är jag så stolt över. Det här som alla säger om att alla tretton-fjorton åringar testar att röka eller dricka är wrong. Jag har aldrig testat något av det där och jag kan handen på hjärtat säga att jag inte kommer göra heller. 

Jag hatar det här med att försöka leka gangster när man är barn, det kan bli så fel och det suger att vissa har så svårt för grupptryck. 

 

Jag kanske låter hur löjlig som helst i era öron, men den som någon gång kommer försöka få mig med i gänget att göra dumma saker kan jag säga ett ord direkt till, du kommer aldrig lyckas med det. Det är inte så att jag är mammas lilla flicka som gör allt hon ber om, såklart jag också gjort saker man inte får, som att cykla utan cykelhjälm, korsat gator som man inte får. Men jag har aldrig gjort någonting annat av det jag skrev där uppe och vet ni vad? Det är jag jävligt stolt över. 

 

Hellre en person med ordning och reda, med klass och bra betyg i skolan än en sån som röker på varje kväll, super sig full på festar och tappar oskulden när dom är elva år gamla. 

 

Och, ni som är svaga för grupptryck, strunta i det gänget, ni kan komma och hänga med mig istället för jag kommer ALDRIG dömma någon för vad den person vill eller inte. DÄR går gränsen för vad jag kan göra.

Rubriken till det här inlägget är ju bara så vi idag. Fyra galna tonåringar, bland Göteborgs alla gator och affärer med tusen shopping påsar i båda händer, det var så vi idag. BOOM! 

 

Har haft en himla bra dag i Göteborg idag, fått med mig en hel del saker hem och är så nöjd över allt jag köpte och för en gångs skull välbehövliga saker och inte bara köpte för att köpa, liksom. Så det känns bra trots att jag kom hem med en tom plånbok nu. 

Satte oss på tåget dit vid tio imorse och satte oss på samma tåg hem vid sju, så har inprincip gått hela dagen alla dessa timmar och mina ben är ju lagom trötta nu, vill jag allt påstå.

I vilket fall som helst är jag jättenöjd med mina köp och dagen blev väldigt lyckad med dessutom himla god mat. 

 

Tog ett senare tåg hem och var inte hemma föräns vid åtta och jag är super trött, så tydligen hade pappa fixat stallet idag åt mig och det var ju guldvärt. Så det betyder alltså att Hassan fick vila idag. vilket jag tror han inte har några problem alls ändå faktiskt ;)

Nu ska jag sätta mig framför soffan med pappa, äta lite godis och ta det lugnt resten av kvällen, sounds like a plan - vi hörs imorgon favvos, med ännu mer uppdatering!

 

 Några från idag, haha.

Här har vi lite bilder på mig och lilla shetlandsponnyn Erina som stod i vårt gamla stall, är ju bara tvungen att visa lite bilder på henne.

♥Doftljus, gosiga filtar och teddytofflor.

♥Mysa framför serier med en varm oboy i handen.

♥Höstmodet, alla underbart fina höstkläder. Love!

♥Ta varma bad efter kalla regniga dagar.

♥Mysiga barbacka pass i ridhuset en fredagskväll med ett gosigt fleecetäcken, liveeet.

♥Sitta i boxen med tjocka kläder och teddystrumpor med hästen ätandes framför en när regnet smattrar mot taket.

♥Mycket ludd, luddgrimmor, luddöverdrag till sadeln, luddöverdrag till sadelgjorden mm.

♥Höstkollektionerna i alla ridsportsaffärer, bland annat hööks höstkollektion, så himla fina saker.

 

Man kan alltid hitta något bra med hösten, det finns alltid positiva saker trots kalla, regniga dagar när man hackar tänder på väg till bussen på morgonen eller när hästarna är blöta och leriga upp till magen så kan man alltid få något bra av det. Hösten 2014 kommer äga, gör som jag och äg hösten. Nu rockar vi hösten tillsammans ♥

 

Godmorgon darls! Har håret i två flätor, sitter under täcket, nyvaken och ska om bara en timme åka till Göteborg. Så nu ska jag försöka rappa på lite, slänga in det här blogginlägget och göra mig iordning.

 

Är galet taggad på Göteborg nu, har med mig en hel del pengar för att kunna shoppa ordentligt till hösten idag, jag får helt enkelt så hur många kronor det bli kvar när vi åker hem, haha. Ska försöka spara lite, om jag kan hålla mig då, vill säga. 

Hassan ska även motioneras på ett eller annat sätt ikväll när jag kommer hem. Vad jag ska göra med honom är oklart, men någon form av lugn motion iallafall. Och sedan såklart fixa stallet också, så jag har lite att göra idag. Men det är precis en sån här lördag som är perfekt i mina ögon. Shopping, friends, stallet. Kan det bli bättre? 

 

Om ni vill så uppdaterar jag er även lite lätt på tåget dit eller hem, live med oss, liksom. 

Som ni säkert märker är jag rätt sprallig och glad på livet just nu och det känns såhäär bra. Livsglad till max. 

Nu måste jag börja göra mig iordning så jag hinner med allting. Ha en underbar lördag, lovies ♥

NU är filmen slut jag nyss tittat på med pappa, har nästan längtat lite efter att den skulle sluta så jag kunde få blogga lite innan jag ska släcka för dagen. Har haft en riktigt mysig kväll, tacos med familjen, lite godis och sedan film - det kallas fredagskväll de! 

Förut red jag även Hassan. Jag, pappa och Hassan gav oss ut i skogen i en och en halvtimme på bara långa tyglar, blev nästintill bara skritt, några galopper och travsträckor men mycket skritt. En väldigt pigg och glad ponny trots lite regn! 

Det är sådant man behöver få göra ibland för att slippa ridhus väggar eller paddock staket, att behöva jobba i form och med rygg och bakben och få släppa eventuella spänningar och pusta ut, för båda oss. 

Och även såklart lite pappa-dotter tid, vi snackade om det mesta och måste bara säga att han verkligen är något utav det värdefullaste jag har, pappsen ♥

Nu har jag snackat lite med mina kompisar också och jag tänkte börja med att säga att imorgon drar jag och tre kompisar till, till Göteborg för en hel dag med mest shopping och såklart fika inne i city. Hoppas få med mig lite hem iallafall då jag tycker att dom flesta affärerna har så snygga kläder nu för tiden, bara jag? 

Ska i vilket fall som helst bli väldigt roligt och behövligt. Imorgon vid tio på morgonen går tåget dit och vid sex på kvällen går det hem, så där under - shoppa holic! 

Nu ska jag försöka skriva ett inlägg eller två innan jag släcker för den här fredagen, så ses och hörs vi imorgon. 

Btw, väldigt kul att många gillat mitt senast inlägg kring den hysterin som har varit. Har diskuterat lite med folk som inte tycker som jag och lyssnat på andras åsikter och jag vill bara hälsa er alla att ni får tycka precis som ni vill. 

Med detta inlägget säger jag godnatt. PUSS!

 

När jag rider min häst med bett, eller med ett spö i min hand eller sporrar på fötterna som är små att dom ens syns, så är jag aldrig ute efter att dra hårt i munnen, sparka min häst eller rappa till den hårt med spöt, jag är aldrig ute efter att skada min häst och jag skulle aldrig ens komma på tanken att göra det heller.

 

Jag använder det för en ANLEDNING, jag har aldrig sporrar när jag rider ut, rider dressyr eller helt enkelt rider vanlig ridning, jag använder sporrar i hoppningen, och jag sparkar honom aldrig i magen för att han inte hoppar bra eller för att han stannar, jag använder dom knappt och om jag gör det, använder jag dom som ett hjälpmedel. Jag vet hur jag ska hantera det när jag har mina sporrar på fötterna och jag vet vart gränsen går för att använda dom och vet ni vad, jag är aldrig ens i närheten av att nudda den gränsen med mina pytte korta sporrar, för just det är dom, pytte små och korta.

 

Det är samma sak med spö och bett, jag bestraffar aldrig min häst med hjälp av något sådant, mitt spö har jag som en extra skänkel, som jag kan nudda lite på rumpan när jag ska göra den där skänkelvikningen för att han ska kvickna till lite.

 

Och denna fruktansvärda hysterin kring bett får mig att blir mörkrädd. Jag rider med bett samtidigt som jag rider i repgrimma, med hackamore och utan någon utrustning alls. Jag rider ALDRIG med bett eller över huvudtaget aldrig använder mer än tre-fyra dagar i rad.

Under en tid när bett-hysterin pågick som mest och jag såg en film och läste en text om just hur mycket det skadade grät jag floder över att jag ens stoppat ett bett i min hästs mun, att jag ens hade vågat göra det. Jag gjorde ett eget bettlöst träns och använde det varje dag, vad jag än gjorde eller red. Men det funkade inte över huvud taget, Hassan tog tyglarna ur mina händer och stack ifrån mig, vart jag än red, var vi ute kunde han skena iväg och inte stanna och jag vill inte riskera att någonting händer honom eller mig. För mig spelar det ingen roll om jag skulle bryta ett ben men jag skulle aldrig aldrig aldrig vilja riskera att något sådant händer honom. Springer han ut från en bilväg kan hela han krossas, jag kanske överlever men det gör förmodligen inte han. Det är för mycket att plåstra om och jag skulle aldrig någonsin sätta vår, eller hans säkerhet i fara.

 

Idag rider jag oftast tre dagar i veckan med bett och tre dagar med hackamore just för hans skull och för omväxlingen. Han funkar helt perfekt just nu. Men bara för att jag har valt att rida med bett igen, ibland, så betyder det inte att jag slutat tycka bett är fel eller att jag plågar honom för det. För jag tycker bett är dåligt, ja, men när han inte ens visar en ynka liten markering till smärta, eller när han aldrig gapar i munnen eller när han inte ens har ett ynka litet skrapsår i munnen (kollat av tandläkare) så kan jag omöjligt tycka att något är fel. Det spelar ingen roll hur mycket ni än skriver att bett skadar, för jag vet omständigheterna vad som gör att det skadar, för sålänge han inte visar ett enda täcken på smärta eller att han mår dåligt av att jag rider försiktigt med bett tre gånger i veckan så ser jag inte ett enda fel med det.

 

Så sluta upp med all hysteri kring det här nu, för det finns ingen som kan avgöra bättre än du själv om du kan använda, bett, sporrar eller spön på din häst. Min häst funkar på det, om jag använder det försiktigt, harmoniskt och för en anledning. Vissa hästar funkar inte på det. Precis som att vi människor är olika, är hästar olika. Det är mänskligt för människor och lika dant för hästar.

 

Sålänge målet är att aldrig skada sin häst tycker inte att något är rätt eller fel. Det är såhär jag gör, det behöver inte var rätt, men det behöver heller inte vara fel. För det är jag som sitter på min häst varje dag, det är jag som rider honom, som tar hand om honom, som visiterar honom dagligen och vet in och utan till hur han funkar och som äger honom och jag känner honom, jag vet att det här är rätt för honom.

 

 

Sitter i mina gosiga tofflor och tjocka tröja med lite frukost bredvid mig och tv:en på framför, ett perfekt tillfälle att blogga också, eller hur?

Ska snart dra mig till skolan och går 08.30 -14.30 idag, är helt okej och är galet taggad då vi får våran skoldator idag direkt vid halv nio, vilket är en macbook air så nästa blogginlägg skriver jag min mac ikväll, en perfekt bloggdator kommer det bli.

 

Hassan rids ut efter skolan, vet inte var än men en uteritt i alla gångarter, men lugn, sedan gårdagens dressyrträning.

Nu ska jag stänga av här, fixa iordning mig det sista och sedan trampa iväg till skolan.Godmorgon, föresten! Let`s kick it friday.

Då var torsdag in princip slut och det känns såhäääär bra att dom första dagarna är över. Nu är det snart helg och äntligen lite sömn, hehe. Har så grymma planer i helgen och det ska bli otroligt kul men jag berättar mer lite närmare den dagen.

 

Skolan var.. okej, idag. Inga jobbiga lektioner alls och över huvud taget inget jobbigt, men tiden går så himla segt och det får det som att kännas att sekunderna blir till timmar, när man sitter där, väntar på att få sluta och det är två timmar kvar, nja, mindre kul.

Pappa hämtade upp mig i skolan och vi drog direkt till stallet, tog in H och lät honom äta innan jag började borsta, sätta på lindor och börja sadla/tränsa.

 

Skrittade och travade fram en liten stund innan Emelie kom och träningen började. Han var lite trött och seg i bakbensaktiviteten i början men efter lite halvhalter och ökningar kom han igång. Vi började rida igenom lite delar ur ett dressyrprogram och han skötte sig super fint i slutet, både jag och Emelie tyckte han blev riktigt fin i framförallt galoppen. Riktigt nöjd och är såå taggad tills nästa träningen, då blir det ännu hårdare och då ska vi rida igenom hela program så jag snart kan komma ut och tävla lite.

 

Har inte varit hemma på hela dagen sedan imorse och kom hem nu vid sju så nu ska jag ta en varm dusch, ta av mig sminket och dyka ner under filten för att kolla på ett avsnitt av pll. Låter som en bra kväll efter en bra dag! Hoppas ni haft en super torsdag, puss.

 

Dessa fem tjejer är dom jag alltid hittar mest inspiration till inlägg, till att driva denna bloggen och livet. Finns såklart en hel del som inspirerar mig men om jag behöver inspiration så är dessa dom absoluta första jag knappar in i sökrutan. Speciellt Isabel och Lovisa, dem är nog dem jag änsålänge funnit mest inspo och pepp hos. Men alla dessa fem är helt fantastiska, kika in på någon av dessa bloggar och jag slår vad om att du har en ny inspo-favoritblogg eller favoriblogg överhuvudtaget då dessa är några av mina absoluta favoritbloggar i helhet.

 

 

 

I början fick det bli lite dressyr och han skötte sig väldigt bra. Efter lite lösgörande öppna, sluta och skänkelvikningar blev han mycket mer avslappnad i kroppen och rörde sig bättre. Lite trött i galoppen då han tyckte det var väldigt jobbigt och flåsade som satan, men vi är pågång efter sommaren och jag förstår att han fortfarande har lite, lite muskler för att orka, men vi jobbar på det. Men idag var ett pass jag fick RIDA med varje del i kroppen, använda benmusklerna och kämpa, det lönade sig och jag är nöjd över honom, lilla ponnyn.

 

Imorgon har vi dressyrträning för Emelie och jag är SÅ taggad på det. Hon är fruktansvärt bra tränare och kan pillra fram det allra bästa ur oss, vilket är super bra. Det har gått bra dom senaste gångerna och jag hoppas att det går lika bra imorgon.

 

Goodmorning favorites! Sitter just nu i soffan och försöker blogga och äta, medans klockan är sju på morgonen. Har inte vart uppe såhär tidigt på hela sommarlovet, så just nu vet jag själv inte om jag lever och är vaken eller skriver sovandes, haha.

 

Efter skolan ska Hassan ridas, idag ska han ridas igenom och jogga mycket, i ridhuset förhoppningsvis. Får se om jag slänger på dressyrsadeln och testar den igen, han markerade lite att den inte passade sist, utan padd, men nu har jag två paddar under så jag hoppas det går nu.

 

Nu måste jag pillra mig i från soffan och borsta tänderna, sedan ska jag trampa iväg för första gången till skolan på två månader. Ja ni, wish me luck!

Hoppas ni får en riktigt bra dag, oavsett om ni börjat skolan eller inte, eller i vilket fall som helst, gör den bra.

PUSS ♥

 

Det kostar dessutom bara 199 kr för ett helt täcke med avtagbar hals vilket jag tycker är ett väldigt bra pris faktiskt. 

Tog mig i kragen och drog mig in till Hööks och köpte det på direkten. Det fungerar super bra och jag är väldigt nöjd över mitt köp! Nu är dom tyvärr slut på marknaden då sommaren räknas att vara över.

Nu tänkte jag dela med mig lite utav varför jag tog hem honom och vad som hände på provridningen.

 

När jag åkte och skulle provrida Hassan, så hade jag full koll på hans tävlingsresultat på tävlingsdatabasen, jag visste precis hans resultat. Hans förra ägare Moa, rider ändå honom jäkligt bra men det var ändå inga höjdar resultat. Vilket det inte skulle varit för mig heller.

 

Alltså och åkte jag och provred honom, i jakten efter en tävlingsponny åkte jag ner med hans resultat i bakhuvudet. Vad var det då som gjorde att jag två veckor senare var påväg hem med honom där bak? När jag visste att han inte ville hoppa ofta fast det var det jag ville göra och tävla? Jag som ville hoppa och tävla regelbundet..

 

 

Och det som nästan gjorde mig gladast var när vi skulle släppa ut honom i hagen efteråt. Vi gick ner mot hagen, jag hade hängande grimskaft och han la huvudet under min armhåla när han gick och pappan i familjen sa direkt att det där, det är äkta kärlek. Det är kemi mellan dom två.

Familjen som då hade honom och hans förra ägare var väldigt enade om att dom ville att han skulle komma till just oss.

Ni ska veta att jag tjatade hela bilresan hem om att få ta hem honom, hela bilresan.

Jag hade bara provridit honom, ingen annan häst, det var första provridningen och jag tog inte första hästen jag hittade, jag tog honom för att han var den häst han var.

Efter att vi hade pratat i bilen så frågade min moster efter allt, "du tycker verkligen om den hästen va? För det syntes" och ja, det var precis det jag gjorde. Jag älskade honom, från allra första början och har gjort sedan första gången jag satt på hans rygg. Och jag är så glad att jag litade på mitt hjärta, struntade i att han inte var rena rama tävlingsponnyn och köpte honom ändå. För jag är så tacksam för att få dela mitt liv med honom, världens världens världens bästa prins.

När jag satt på hans rygg för första gången så kändes det som att jag suttit där i flera år, varför jag tog hem just honom vet jag inte, allt kändes bara så rätt. Så självklart att det skulle bli vi två.

 

Tog min mobil och knappade in alarmet på 08.30 igår kväll så imorse ringde klockan vid den tiden. Inte alls för att jag har något jag måste göra men jag är illa tvungen till att gå upp tidigt idag om jag överhuvudtaget ska vakna imorgon till skolan, hehe.

 

Nu har jag suttit och ätit lite, kollat lite bloggar och kommenterat och pillat lite med min kamera och inställningar, måste försöka hitta några bra inställningar att fota med då mina bilder bokstavligtalat suger som det är nu. Men nu är det dags att ta tag i bloggen för dagen lite, skriva lite inlägg och samla inspo, sounds like a good plan.

Vädret är såå tråkigt, kallt och regnigt idag men jag ska gosa ner mig under en filt, med datorn i knät och musik rullandes på spotify.

 

Hassan vilar idag, en välförtjänt vilodag efter otroligt bra pass det senaste. Annars har jag en hel del andra saker att göra. Ska åka in till banken och fixa mitt kort, stallet ska göras iordning, skolväskan ska packas, duscha, måla naglarna och lite sånt där girlstuff ikväll, en ta-hand-om-sig-själv kväll helt enkelt. Ska även hänga med in till Grästorp och kika på när mitt lag spelar, nu när inte jag kan spela. OCH blogga, såklart.

Ska ta och skriva lite inlägg som levereras till er lite senare, idag rullar en bra update!

Hello lovers! Det blev många glada och positiva kommentarer på båda instagram, facebook och på bloggen över att jag är tillbaka och jag lovar er, jag är lika glada som ni verkar vara. Så himla underbart va? Det tycker jag i alla fall!

Ni har väll inte hört om Hassan på ett tag men han mår väldigt bra, han går som en klocka och vi börjat satsa på dressyren (kommer ett eget inlägg om det), det är väll ungefär det som har hänt.

 

Idag i vilket fall som helst red jag ut en runda med min fina vän Julia på en timme, var såå himla mysigt att få snacka ikapp och träffas igen, var ett tag sedan vi träffades så det var välbehövligt kan man säga och dessutom bättre med världens gladaste och piggaste ponny. Vi skrittade en hel del, lite trav och en del galopp på några gärden vilket är fullkomlig lycka att få rejsa i full fart över en äng i solen, på ponnyn man älskar mest och en av dom bättre vännerna, svårslaget alltså ;)

 

Hade även träning ikväll träning men tog inte lång tid innan jag fick krampanfall som kan visa sig vara bristningar i mina lårmuskler då dom inte var bra, har haft problem länge nu och tillslut kan dom gå av och brista och då är det gips och kryckor i sex månader och NO WAY att det får hända nu. Inte nu när jag och Hassan är i toppform och redo att fightas i dressyrvärlden i höst. Hoppas bara det var något som går över om en vecka!

 

Nu ska jag sluta babbla om mina problem, ta mig lite att äta och sedan sova. Måste försöka komma ikapp dom gamla rutinerna innan skolan börjar för annars kommer det bli alldeles för svårt att komma upp när klockan ringer halv sju på onsdag. Vi hörs imorgon helt enkelt, god natt på er ♥

Varför är världen så himla orättvis? Varför har vissa det bättre än andra? Varför ska allt vara så dyrt och kosta en förmögenhet? Varför sitter vissa och svälter ihjäl medans andra äter tre kilo godis framför tv:en? VARFÖR?

 

Vissa har drömt sedan dom varit små om en egen häst, kämpat och slitit och är mer än värd en egen häst, men ändå aldrig har möjligheten.

Jag tror att vi måste lära oss och inse fakta att fasen, vad bra vi har det egentligen. Den gången man står och skriker hål i huvudet på sina föräldrar och tycker dom är dumma i huvudet när man inte fick den där Michael Kors väskan eller dom där dyra ridstövlarna när man ändå redan har massor med märkes saker hemma så kanske vi får tänka ett steg längre, vad hände med dom som inte ens får mat i magen varje dag eller tak över huvudet?

 

Jag kan väldigt ofta vara arg på mina föräldrar för att jag inte får den och den saken, men för fasen, jag har en egen häst för flera tusen i månaden. Dom lägger allt för mig, dom vill att jag ska vara lycklig och lägger pengar till mig när dom själva kanske hade velat haft något dom inte kan köpa, än en gång för att min häst kostar.

 

Hade jag fått önska någonting, vad jag vill, så hade min allra största önskan varit att göra den här förbaskade världen mer rättvis. Att låta dom som drömmer om en egen häst varje dag få det, eller att låta dom som inte har mat eller ett hus att bo i få det. För jag är medmänsklig, jag vill att alla någon gång ska få göra det dom någon gång önskat.

 

Så speciellt till oss med egna hästar, om man enbart tänker ridsporten, tänk efter. Tänk efter hur bra vi har det, oavsett om man tävlar varje helg eller rider i skogen varje dag så har vi ändå ett dyrt och värdefullt djur i stallet, som vi står som ägare på. Som vi bestämmer över. Som VI har fått möjligheten till att ha, trots dom dåliga förutsättningarna när ridsporten är så dyr som den verkligen är.

 

Och till alla här, att ens få vara en del av en sport man gillar är värdefullt, för det kostar. Och visa tacksamhet till våra föräldrar, för dom flesta föräldrarna gör allt för en. Dom sliter och jobbar ihop pengar i månaden, och lägger det på oss, deras barn. Det är stort bara det.

 

Så oavsett vad, vi som bor i Sverige och dom här länderna runt omkring här borde vara tacksamma. Att vi får mat i magen varje dag och ett tak över huvudet. Och så himla mycket mer än det. Alla har inte lika bra möjligheter och förutsättningar men, oavsett om du har dåliga eller bra förutsättningar, ta ut det bästa av det och var tacksam, för det är det minsta vi kan göra. Lär dig att göra det bästa utav det du har och tänk på att det alltid finns någon som har det sämre än du.

 

As you breath right now, another person take their last. So stop complaining and learn to live your life with what you got.

Måndag: Uteritt till sandvägen och köra några galopp&trav-intervaller men i lugnt tempo för att undvika träningsvärk.

 

Tisdag: Vilodag.

 

Onsdag: Jogging i en lång och låg form.

 

Torsdag: Dressyrträning för Emelie.

 

Fredag: Uteritt.

 

 

Söndag: Dressyr förnodligen barbacka.

 

 

 

Att få logga in här, mötas av alla era kommentar, en bra statistik och att få leverera bra inlägg till er och att få ta del av bloggvärlden är något jag vill göra varje dag, just för att jag tycker att det är så underbart roligt och en fantastisk upplevelse att få göra varje dag.

Jag hade hoppats på att få driva sommarens mest peppande blogg, att få blogga dagligen varje dag på sommaren och få klättra på listorna, tills min dator fullkomligt kraschade. Jag har varit utan dator sedan sommarlovet började nu, alltså 2,5 månad nu och ingen tillgång till att blogga, dagligen. Vilket såklart varit fruktansvärt tråkigt. 

 

Men ibland kan det också vara bra att få lägga bloggen åt sidan och leva sitt liv utan att vara bunden till en blogg, få tänka på annat samtidigt som man får samla kraft, power och inspiration till att kunna komma tillbaka, starkare än någonsin. För jag har aldrig haft så mycket inspiration i hjärnan som jag har nu och aldrig varit så taggad på att inta bloggvärlden efter alla olika pauser jag haft på mina respektive bloggar.

Men nu är det såhär att min dator äntligen är lagad och fit for fight att få känna mina fingrar över tangenterna för att få vara med bloggvärlden igen, i hopp om att nu äntligen kunna blogga som vanligt igen.

 

Jag har lagt upp en liten bloggplan inför den kommande tiden så att jag får ihop att driva den här bloggen på ett bra sätt, men samtidigt göra det bästa utav hösten. Skola, fotboll, blogg, vänner och sist men inte minst Hassan. 

 

 

Mer åsikter och tankar. Skriva och uttrycka mig precis som jag känner, tycker och tänker och strunta i att andra tycker mina åsikter och tankar är fel..

 

Mer variation. Blanda allt mellan mobilinlägg, bildinlägg, åsiktsinlägg till min vardag, ridpass på Hassan och andra hästrelaterade inlägg samtidigt som jag skriver om min vardag, utan häst.

 

Bloggdagar och kvällar. Ha en-två blogg kvällar, eventuellt mitt på dagen, i veckan då jag sätter mig ner med musik i lurarna och låter fingrarna klingra över tangentbordet minst en timme och bara fokusera på att skriva inlägg, svara på era kommentarer och helt enkelt göra bloggen bättre och utveckla den.

 

Mer dagsfärska bilder. Mina bilder jag har lagt upp på bloggen det senaste har varit nästintill ett år gamla, jag menar, jag lever fortfarande på ett års gamla bilder. Det måste bli ändring på, nu. Jag ska ladda min kamera och låta den ta många bilder fram över, som jag sedan kan samma dag dela med mig på bloggen. Ja, mer av dagsfärska bilder från här och nu, liksom.

 

 

 

Det här var bara några punkter jag tänker fokusera på, det finns såklart mer och jag hoppas detta kommer fungera.